Är quercetin naturens eget antihistamin?
I lök, kapris, äpplen och bär finns ett ämne som ibland kallas för naturens eget antihistamin. Namnet bygger på upptäckten att quercetin kan påverka mastceller – de celler som lagrar och frisätter stora mängder histamin i kroppen. Men vad betyder detta för dig som har besvär med histaminintolerans?
Quercetin är ett växtämne som tillhör gruppen flavonoider. Det finns naturligt i små mängder i många frukter, grönsaker och bär som blåbär, kapris, lök och grönt te, men även i högre koncentration i kosttillskott.
Quercetin har framför allt uppmärksammats för sina antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.(1,2) Men det finns en annan egenskap som gör quercetin intressant vid histaminrelaterade besvär. I flera labbstudier har det visat sig kunna påverka mastcellers aktivitet och frisättning av histamin.
Quercetin kan bromsa mastcellernas aktivitet
Mastceller är immunceller som vi har gott om i bland annat huden och luftvägarnas och mag-tarmkanalens slemhinnor, eftersom dessa ofta kommer i kontakt med ämnen från omvärlden.
Mastcellerna kan aktiveras av många olika signaler. Vid allergi kan ett allergen utlösa aktiveringen via immunförsvaret, men mastcellerna kan också påverkas av signaler från nervsystemet, exempelvis vid stress. När de aktiveras reagerar de genom att snabbt frisätta olika inflammatoriska ämnen, däribland histamin.
När histamin frisätts vidgas blodkärlen och de blir mer genomsläppliga. Det gör det lättare för immunceller som transporteras i blodet att ta sig ut i vävnader där de behövs.
Eftersom mastceller finns på många olika ställen i kroppen kan histamin frisättas lokalt i exempelvis huden, luftvägarna eller mag-tarmkanalen. Det är en av förklaringarna till att mastcellsaktivering kan ge så olika symtom beroende på var i kroppen den sker. (1,2,7)
Så har quercetin testats på mastceller
Att quercetin kan hämma aktiveringen av mastceller – och på så sätt minska frisättningen av histamin och andra ämnen som ingår i allergiska och inflammatoriska reaktioner – har visats i flera studier på odlade mänskliga mastceller. (3–6)
I en studie från år 2000 undersökte japanska forskare hur quercetin och några andra flavonoider påverkade mänskliga mastceller som aktiverades via IgE-antikroppar (som bildas vid allergi). Quercetin minskade frisättningen av bland annat histamin och påverkade dessutom kalciumsignaleringen inuti cellen, som är viktig för att mastcellen ska kunna släppa ut sitt innehåll. (3)
Senare studier, som också gjorts på modeller med mänskliga mastceller, har gett en liknande bild. Quercetin minskade frisättning av histamin och inflammatoriska ämnen. (4-6) I en studie sjönk frisättningen av histamin med omkring 50–70 procent vid de högsta koncentrationerna som testades. (4)
Resultat från experiment med odlade celler betyder förstås inte att samma effekt uppstår när en människa tar tillskott av quercetin. Men resultaten visar att quercetin kan påverka flera delar av den process som leder till att mastcellen aktiveras och frisätter sitt innehåll.
Kan quercetin också minska produktionen av histamin?
Det finns också en annan intressant pusselbit: I studier på odlade mastceller från människor har quercetin visat sig hämma aktiviteten hos den gen som styr produktionen av HDC, enzymet som omvandlar histidin till histamin. (6,8)
Lägre aktivitet hos den här genen kan innebära att mastcellen bildar mindre av HDC-enzymet och därmed får mindre möjlighet att producera histamin. (6,8)
Enligt de här resultaten skulle alltså quercetin kunna påverka histaminsystemet på två sätt:
- dels genom att hämma mastcellernas frisättning av histamin,
- dels genom att påverka processen som styr hur histamin bildas i cellerna.
Men än så länge handlar det bara om cellstudier, så det är för tidigt att säga om HDC-enzymet påverkas även hos människor som tar tillskott av quercetin.
Quercetin – inte ett antihistamin i vanlig mening
Quercetin beskrivs ibland som ett ”naturligt antihistamin”. Inte så konstigt, men benämningen är inte helt rättvisande om man tittar på hur antihistaminer fungerar.
Vanliga antihistaminläkemedel binder till histaminreceptorer och hindrar därmed histamin från att aktivera receptorerna. Det minskar histaminets effekter i vävnaderna, så att man får färre histaminrelaterade symtom.
Quercetin har ett annat verkningssätt. Som vi sett tycks det påverka mastcellernas aktivering och frisättning av olika ämnen inklusive histamin. Skillnaden är intressant eftersom mastcellerna inte bara frisätter histamin utan även andra inflammatoriska ämnen, som prostaglandiner, leukotriener, tryptas och cytokiner. (3-6) Kan det innebära att quercetin inte bara ha en annorlunda verkan än antihistaminer, utan också kompletterande antiinflammatorisk effekt?
Det är något som undersöktes i en randomiserad pilotstudie med covidpatienter. Man jämförde standardbehandling (antihistaminer och kortikosteroider) med eller utan quercetin. De som fick quercetin i fyra veckor hade betydligt mindre besvär med täppt näsa, nysningar och snuva. Och intressant nog visade blodproverna som togs att gruppen som fick quercetin även hade lägre nivåer av olika inflammationsmarkörer efter behandlingen. (9)
I en annan välkontrollerad studie från 2022 fick 66 personer med pollenallergi antingen 200 mg quercetin (i en beredning som gav förbättrat upptag) eller placebo varje dag i fyra veckor. Här förbättrades flera allergiska symtom hos deltagarna i quercetingruppen jämfört med placebo, bland annat kliande ögon, nysningar och rinnande näsa. (10)
Vad betyder detta vid histaminintolerans?
Det är viktigt att skilja mellan histaminintolerans, allergi och mastcellsaktivering.
Vid histaminintolerans ligger fokus på kroppens förmåga att bryta ner histamin från maten, främst via enzymet DAO i tarmen. Allergi är däremot en immunreaktion där mastcellernas frisättning av histamin ofta spelar stor roll.
Det betyder inte att de båda systemen är helt skilda från varandra. Kroppens totala histaminbelastning kan påverkas både av histamin som kommer från maten och av histamin som kroppen själv bildar och frisätter. Allergier och andra tillstånd som aktiverar mastcellerna kan därför bidra till den mängd histamin som kroppen behöver hantera. (1,2,11-14)
Det är en möjlig förklaring till varför tillskott av quercetin kan vara intressant även vid histaminintolerans.
Läs mer om kroppens totala histaminbelastning >
DAO och quercetin angriper alltså problemet från två olika håll: DAO-enzymet hjälper till att bryta ner histamin från maten i tarmen, medan quercetin verkar kunna minska mastcellernas frisättning av kroppens eget histamin och andra inflammatoriska ämnen.
På RevivaBio har vi god erfarenhet av att quercetin kan hjälpa vid histaminrelaterade besvär, inte minst i kombination med DAO-tillskott.
Du kan läsa mer i artikeln DAO, quercetin och magnesium vid histaminintolerans >
Läs också:
- Vad är histamin och histamintolerans?
- Mat och histamin: Vad du äter och hur du hanterar maten spelar roll
- Orsaker till histaminintolerans
- Symtom vid histaminintolerans
- Vilka prover kan man ta för att testa histaminintolerans?
- Hur kan jag hantera histaminintolerans?
- Så påverkar magnesium histamin
- Medicinsk Access om histaminintolerans
Referenser
- Theoharides TC, Tsilioni I, Ren H. Recent advances in our understanding of mast cell activation – or should it be mast cell mediator disorders? Expert Rev Clin Immunol. 2019;15(6):639–656.
- Zafrilla P, Ballester P, Victoria-Montesinos D, Cerdá B, Marhuenda J, Arcusa R, García-Muñoz AM. Dietary Bioactive Compounds and Their Role in Allergy Prevention: A Comprehensive Review. Nutrients. 2025 Nov 9;17(22):3506.
- Kimata M, Shichijo M, Miura T, Serizawa I, Inagaki N, Nagai H. Effects of luteolin, quercetin and baicalein on immunoglobulin E-mediated mediator release from human cultured mast cells. Clin Exp Allergy. 2000;30(4):501–508.
- Kempuraj D, Madhappan B, Christodoulou S, Boucher W, Cao J, Papadopoulou N, Cetrulo CL, Theoharides TC. Flavonols inhibit proinflammatory mediator release, intracellular calcium ion levels and protein kinase C theta phosphorylation in human mast cells. Br J Pharmacol. 2005 Aug;145(7):934-44.
- Weng Z, Zhang B, Asadi S, Sismanopoulos N, Butcher A, Fu X, Katsarou-Katsari A, Antoniou C, Theoharides TC. Quercetin is more effective than cromolyn in blocking human mast cell cytokine release and inhibits contact dermatitis and photosensitivity in humans. PLoS One. 2012;7(3):e33805.
- Castellani ML, Kempuraj D, Frydas S, Theoharides TC, Simeonidou I, Conti P, Vecchiet J. Inhibitory effect of quercetin on tryptase and MCP-1 chemokine release, and histidine decarboxylase mRNA transcription by human mast cell-1 cell line. Neuroimmunomodulation. 2006;13(3):179-86.
- Krystel-Whittemore M, Dileepan KN, Wood JG. Mast cell: a multi-functional master cell. Front Immunol. 2016;6:620.
- Kempuraj D, Castellani ML, Petrarca C, Frydas S, Conti P, Theoharides TC, Vecchiet J. Inhibitory effect of quercetin on tryptase and interleukin-6 release, and histidine decarboxylase mRNA transcription by human mast cell-1 cell line. Clin Exp Med. 2006 Dec;6(4):150-6.
- Di Pierro F, Iqtadar S, Khan A, Ullah Mumtaz S, Masud Chaudhry M, Bertuccioli A, Derosa G, Maffioli P, Togni S, Riva A, Allegrini P, Khan S. Potential Clinical Benefits of Quercetin in the Early Stage of COVID-19: Results of a Second, Pilot, Randomized, Controlled and Open-Label Clinical Trial. Int J Gen Med. 2021 Jun 24;14:2807-2816.
- Yamada S, Shirai M, Inaba Y, Takara T. Effects of repeated oral intake of a quercetin-containing supplement on allergic reaction: a randomized, placebo-controlled, double-blind parallel-group study. Eur Rev Med Pharmacol Sci. 2022 Jun;26(12):4331-4345.
- Maintz L, Novak N. Histamine and histamine intolerance. Am J Clin Nutr. 2007;85(5):1185–1196.
- Comas-Basté O, Sánchez-Pérez S, Veciana-Nogués MT, Latorre-Moratalla M, Vidal-Carou MC. Histamine intolerance: the current state of the art. Biomolecules. 2020;10(8):1181.
- Jochum C. Histamine intolerance: symptoms, diagnosis, and beyond. Nutrients. 2024;16(8):1219.
- Jackson K, Busse W, Gálvez-Martín P, Terradillos A, Martínez-Puig D. Evidence for Dietary Management of Histamine Intolerance. Int J Mol Sci. 2025 Sep 20;26(18):9198.