Rådgivning Fraktfritt över 600 kr inom Sverige
Snabb leverans Valbara fraktsätt
Rådgivning Fraktfritt över 600 kr inom Sverige
Snabb leverans Valbara fraktsätt
Histaminintolerans brukar beskrivas som en nedsatt förmåga att bryta ner histamin från maten. Men varför fungerar nedbrytningen sämre hos vissa? Orsaken kan vara medfödd, men den kan också uppstå senare i livet.
En viktig förklaring är lägre aktivitet hos enzymet DAO.
DAO, eller diaminoxidas, bildas i tunntarmens slemhinna och bryter ner histamin från maten så att det inte ska tas upp i blodet.
Hos en del fungerar DAO sämre på grund av genetiska variationer. Hos andra kan aktiviteten minska på grund av en sjukdom, en skada i tunntarmens slemhinna eller för att man tar vissa läkemedel.
Därför brukar man skilja mellan medfödd histaminintolerans, där genetiska variationer påverkar DAO-enzymets aktivitet, och förvärvad histaminintolerans, där andra faktorer försämrar nedbrytningen av histamin.
Men det finns ytterligare en pusselbit. Nedsatt förmåga att bryta ner histamin betyder inte att man alltid har lika mycket symtom. Symtomen beror på den totala histaminbelastningen – hur mycket histamin kroppen behöver hantera vid ett visst tillfälle.
Typ | Möjlig orsak | Vad händer? |
Medfödd | Genetiska variationer i AOC1-genen | DAO kan fungera sämre |
Förvärvad | Tarmsjukdom eller skadad tunntarmsslemhinna | DAO-aktiviteten kan minska |
Förvärvad | Vissa läkemedel | DAO kan hämmas tillfälligt |
En fråga som förbryllar många är varför en person med histaminintolerans kan reagera på viss mat ena dagen, men inte nästa. Svaret är att det kan handla om dagens totala histaminbelastning.
Tänk dig en kvinna, vi kallar henne Eva, som har problem med histaminintolerans. Hon äter tonfisksallad till lunch två dagar samma vecka. På tisdagen äter hon tonfisksallad och mår bra. På torsdagen äter hon exakt samma sallad och tillbringar eftermiddagen med huvudvärk, trötthet och svullen mage. Varför?
Tisdagen: Salladen är nyss tillagad. Eva dricker vatten till, har sovit bra och är inte stressad. Inga symtom uppträder.
Torsdagen: Eva äter samma sallad, men nu är det resterna från tisdagen. Hon har sovit dåligt och känner sig stressad inför ett viktigt möte på fredagen, så hon tar ett glas rödvin till maten för att pigga upp sig.
På eftermiddagen får hon huvudvärk, magen är svullen och hon känner sig trött.
Vad var det som hände?
Tonfisk innehåller mycket histidin, som bakterier kan omvandla till histamin under lagring och vid hantering i ohygieniska förhållanden. Lagrat rödvin kan också innehålla histamin, samtidigt som alkoholen försämrar kroppens nedbrytning av histamin. Dessutom kan kroppens egen histaminfrisättning påverkas av bland annat stress.
Det betyder inte att stressen eller rödvinet orsakade Evas histaminintolerans på torsdagen. Men de kan ha bidragit till att hennes totala histaminbelastning blev större just den dagen.
Läs mer i artiklarna Mat och histamin och Hur kan jag hantera histaminintolerans?
Faktor | Möjlig påverkan |
Histaminrik mat | Mer histamin behöver brytas ner i tarmen |
Alkohol | Kan hämma histaminnedbrytningen, och vissa alkoholhaltiga drycker innehåller histamin (ex: vällagrat rödvin, mousserande vin) |
Allergiska reaktioner | Mastceller frisätter kroppseget histamin |
Infektioner och stress | Kan under vissa förhållanden öka mastcellsaktivitet och histaminfrisättning |
Dysbios | Vissa mikroorganismer i tarmen kan bilda histamin |
Hormonella förändringar | Kan påverka mastcellsreaktivitet och histaminsystemet |
Sömnbrist och intensiv fysisk ansträngning | Har kopplats till förändringar i histaminsystemet, men betydelsen vid histaminintolerans är inte välstuderad |
Det här bredare sättet att se på histaminproblem används bland annat inom funktionsmedicin och illustreras ofta med den så kallade histaminhinken. Ju fler faktorer som bidrar samtidigt, desto större blir den sammanlagda belastningen. När den personliga toleransgränsen passeras kan symtom uppstå.
Du kan läsa mer om detta i artikeln Hur kan jag hantera histaminintolerans?
En del människor föds med genetiska variationer som gör att deras DAO-enzym fungerar sämre än normalt. Det handlar om små variationer i den gen som kodar för enzymet, så kallade SNP:er (enbaspolymorfier).
Fler än 50 sådana variationer har identifierats i AOC1-genen, som kodar för DAO. Hos västeuropéer är det främst tre variationer som tycks påverka enzymets aktivitet i högre grad. De kan leda till att enzymet bryter ner histamin långsammare än vanligt, så att mer histamin kan passera ut i blodet efter en histaminrik måltid.
Bär man på en sådan genvariation kan DAO-enzymets aktivitet vara lägre än normalt. Det innebär att man kan reagera på histaminnivåer i maten som de flesta människor klarar av utan problem.
Den genetiska variationen är permanent, men hur mycket DAO-aktiviteten påverkas – och om den över huvud taget leder till symtom – varierar från person till person. Även mängden histamin i maten och andra faktorer som påverkar den totala histaminbelastningen spelar roll.
Numera går det att testa några av dessa genvarianter, bland annat via salivprov, även om testernas diagnostiska värde vid histaminintolerans ännu inte är helt klarlagt.
Är genetisk nedsatt DAO-aktivitet medfödd? | Ja |
Kan den genetiska variationen förändras? | Nej |
Kan symtomen påverkas? | Ja |
Finns det genetiska tester? | Ja, men deras diagnostiska värde vid histaminintolerans är fortfarande omdiskuterat |
Här kan du läsa mer om vilka tester som används vid histaminintolerans >
Den andra huvudtypen är förvärvad histaminintolerans. Här är DAO-enzymet inte nödvändigtvis mindre effektivt från början. I stället har något hänt som minskar kroppens förmåga att bryta ner histamin.
Två viktiga exempel är
Det positiva med den förvärvade formen av nedsatt DAO-aktivitet är att den kan vara övergående. Om en bakomliggande tarmsjukdom behandlas och slemhinnan återhämtar sig kan DAO-enzymets aktivitet öka så att histamintoleransen minskar eller försvinner.
DAO-enzymet bildas i tunntarmens slemhinna. Det betyder att slemhinnans tillstånd kan påverka hur mycket DAO som produceras och hur väl nedbrytningen av histamin fungerar. Om du har en sjukdom eller ett tillstånd som påverkar tunntarmens slemhinna kan DAO-aktiviteten därför bli försämrad.
Exempel | Möjlig påverkan |
Crohns sjukdom | Kan skada tunntarmens slemhinna och minska DAO-aktiviteten |
Celiaki | Skadar tunntarmens slemhinna och har kopplats till histaminintolerans |
Glutenkänslighet utan celiaki (NCGS) | Har i en liten studie kopplats till sänkt DAO-aktivitet i blodet |
Laktosintolerans | Har i vissa studier förekommit tillsammans med låg DAO-aktivitet |
Den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom är ett tydligt exempel. Forskning har visat att DAO-aktiviteten kan sjunka i takt med hur allvarlig skadan på tunntarmens slemhinna är.
En intressant koppling finns också till glutenkänslighet utan celiaki (NCGS). I en liten studie hade nio av tio patienter med NCGS sänkt DAO-aktivitet i blodet. Resultatet är intressant, men studien är för liten för att avgöra hur vanligt sambandet är.
Även vid laktosintolerans har låg DAO-aktivitet observerats hos vissa patienter. En möjlig förklaring är att både laktas och DAO finns i eller nära tunntarmens slemhinna och därför kan påverkas när slemhinnan är skadad.
En överraskande stor del av befolkningen tar läkemedel som kan påverka DAO-enzymet och tillfälligt försämra förmågan att bryta ner histamin från maten.
Uppskattningar tyder på att det rör sig om ungefär en femtedel av alla européer. Det betyder att dessa människor löper viss ökad risk att reagera på histamin från maten.
Bland de läkemedel som kan göra att DAO-enzymet fungerar sämre finns blodtrycksmedicin som verapamil och klonidin, slemlösande brustabletter med acetylcystein, och antibiotika som cefuroxim och enzymhämmaren klavulansyra som ingår i vissa antibiotikapreparat.
Även antidepressiva som amitriptylin, läkemedel mot illamående och migrän som metoklopramid, samt det klassiska antimalariapreparatet klorokin verkar kunna påverka aktiviteten. Till och med C-vitamin (askorbinsyra) och B1-vitaminet tiamin nämns i vissa studier som potentiella DAO-hämmare, men då i höga doser.
Den här typen av påverkan är vanligtvis övergående: när behandlingen avslutas återställs enzymets aktivitet. Men det kan vara värdefullt att känna till sambandet, särskilt om man börjar ta ett nytt läkemedel och plötsligt får reaktioner på mat man tidigare tålt utan problem.
Tänk på att aldrig avsluta eller ändra en pågående läkemedelsbehandling på egen hand, utan diskutera det med din läkare.
Alkohol är lite av ett specialfall eftersom den både kan försämra histaminnedbrytningen och öka den aktuella histaminbelastningen.
Alkohol kan:
Alkoholhaltiga drycker som öl och vin innehåller histamin som uppstår naturligt i jäsningsprocessen. Halterna kan variera mycket beroende på hur drycken har framställts, hanterats och lagrats. Höga histaminhalter har rapporterats i vällagrade rödviner och i champagne och andra mousserande viner som framställs genom dubbel jäsning.
Hittills har vi beskrivit faktorer som kan ligga bakom nedsatt förmåga att bryta ner histamin från maten. Men hur mycket symtom man får vid histaminintolerans beror också på hur mycket histamin kroppen behöver hantera vid ett visst tillfälle.
Immunförsvarets mastceller lagrar stora mängder histamin som kan frisättas när de aktiveras vid olika typer av hot eller påfrestningar.
Allergiska reaktioner är det tydligaste exemplet. Men även infektioner och stress kan aktivera mastceller och leda till histaminfrisättning under vissa förhållanden.
Intensiv fysisk ansträngning har också visat sig kunna öka histaminbildningen, och sömnbrist har kopplats till ökade histaminnivåer i blodet. Vilken betydelse dessa mekanismer har för personer med just histaminintolerans är däremot betydligt sämre undersökt.
Det är viktigt att skilja de här faktorerna från själva orsaken till histaminintoleransen. En allergi eller en stressig vecka leder inte i sig till att DAO-enzymet fungerar sämre, men den ökade frisättningen av kroppseget histamin kan bidra till den totala histaminbelastningen.
Tarmfloran kan också bidra. Det har visat sig att vissa bakteriestammar kan producera histamin. Om tarmflorans sammansättning rubbas så att histaminproducerande bakterier ökar i antal, skulle det kunna öka mängden histamin i tarmen och bidra till den totala histaminbelastningen.
Även mögel kan påverka histaminsystemet på olika sätt. Mögelsvamp och deras sporer kan aktivera immunförsvaret och har kopplats till ökad histaminfrisättning från mastceller hos känsliga personer.
Zhao m.fl. tar dessutom upp möjligheten att histaminbildande bakterier, jäst- och mögelsvampar i mag-tarmkanalen kan öka känsligheten för histamin i maten.
Hormonella förändringar är en annan faktor som ofta förbises men som också kan påverka histaminbelastningen – utan att för den skull vara en bakomliggande orsak till histaminintolerans.
Östrogen har kopplats till ökad reaktivitet hos mastceller, och även DAO-nivåerna i blodet varierar under menscykeln. Det skulle kunna förklara varför många kvinnor upplever att deras histaminkänslighet varierar över menscykeln, och ibland förvärras – eller förbättras – i samband med klimakteriet.
Den funktionsmedicinska läkaren Elizabeth Boham beskriver i ett samtal med kollegan Mark Hyman hur patienter med migrän, nästäppa och hudutslag kan bli sämre kring menstruationen. Hon förklarar detta med att östrogen stimulerar histaminfrisättning, och att histamin i sin tur kan stimulera östrogenproduktionen medan progesteron tycks ha en dämpande effekt på mastcellernas reaktivitet. Hos vissa kvinnor som befinner sig i klimakteriet skulle den förändrade balansen mellan östrogen och progesteron därför kunna bidra till histaminrelaterade symtom.
Enligt forskarna Maintz & Novak kan kvinnor med histaminintolerans få huvudvärk och dysmenorré som är relaterad till menscykeln. De menar att symtomen kan förklaras av samspelet mellan histamin och kvinnans könshormoner.
Andra forskare konstaterar att DAO-nivåerna i blodet varierar under menscykeln hos kvinnor. I en studie var de högre i lutealfasen, efter ägglossningen, än i follikelfasen, före ägglossningen (se Jackson m.fl. i Källor nedan).
Detta skulle kunna vara en förklaring till att vissa kvinnor får mer migrän eller andra histaminrelaterade symtom kring menstruation eller under klimakteriet.
Histaminintolerans kopplas framför allt till nedsatt aktivitet hos enzymet DAO i tunntarmen. Den kan vara medfödd och bero på genetiska variationer, eller förvärvad till följd av exempelvis sjukdom eller skada i tunntarmens slemhinna, eller läkemedel som hämmar DAO. Andra faktorer, som histaminrik mat, alkohol, allergier och stress, kan öka histaminbelastningen och utlösa symtom utan att de är själva orsaken till den nedsatta histamintoleransen.
Ja. Ärftliga varianter i den gen (AOC1) som kodar för DAO-enzymet kan göra att enzymet bryter ner histamin långsammare än normalt. Den genetiska förändringen är permanent, men hur mycket DAO-aktiviteten påverkas, och om den leder till symtom, varierar från person till person. Även kost, tarmhälsa, läkemedel och andra faktorer påverkar den totala histaminbelastningen.
Ja, vissa läkemedel kan hämma DAO-enzymet och därmed öka känsligheten för histamin. Det gäller bland annat vissa blodtrycksmedel (verapamil, klonidin), antibiotika med klavulansyra, slemlösande acetylcystein, antidepressiva och läkemedel mot illamående. Antibiotikabehandling kan dessutom påverka tarmfloran, vilket i vissa fall kan förändra kroppens hantering av histamin.
Den här typen av histaminintolerans är vanligtvis övergående och försvinner när behandlingen avslutas.
Ja. Eftersom DAO-enzymet produceras i tunntarmens slemhinna kan tillstånd som skadar slemhinnan påverka enzymets aktivitet. Både Crohns sjukdom och glutenintolerans (celiaki) kan till exempel vara kopplade till lägre DAO-aktivitet. Den goda nyheten är att den här typen av histaminintolerans kan förbättras när tarmen behandlas och slemhinnan återställs.
Flera studier rapporterar att kvinnor är överrepresenterade bland patienter som söker vård för histaminintolerans. En möjlig förklaring är samspelet mellan histamin, östrogen och progesteron, men forskningen på området är relativt ny. Histaminintolerans förekommer dock hos både kvinnor och män.
Stress orsakar inte histaminintolerans i sig, men kan öka den totala histaminbelastningen. När kroppen är stressad kan mastcellerna stimuleras till att frisätta mer histamin, vilket då höjer kroppens histaminnivåer. För en person som redan har en begränsad förmåga att bryta ner histamin kan det bidra till att ”bägaren svämmar över” och symtom uppstår. Allergier, sömnbrist och infektioner är andra saker som kan bidra till den totala histaminbelastningen.
Alkohol orsakar normalt inte histaminintolerans i sig, men kan förvärra besvären.
Alkohol kan hämma DAO-enzymets aktivitet, störa nedbrytningen av histamin (genom att alkohol och histamin konkurrerar om samma nedbrytningsenzym). Dessutom kan alkohol öka tarmbarriärens genomsläpplighet så att histamin (och andra oönskade ämnen) skulle kunna passera till blodet.
Detta kan förklara varför personer med histaminrelaterade besvär reagerar extra kraftigt på alkohol, och särskilt vin som dessutom är jäst och lagrat.
Det är möjligt. Eftersom DAO bildas i tunntarmens slemhinna skulle en infektion eller inflammation som påverkar slemhinnan kunna minska DAO-aktiviteten tillfälligt. Det finns vissa som upplever histaminkänslighet efter mag-tarmbesvär
