Rådgivning Fraktfritt över 600 kr inom Sverige
Snabb leverans

Rådgivning - Fraktfritt från 600 kr inom Sverige - Snabb leverans

Fakta & forskning

Signalsubstanser för magen

Nöjd kvinna som njuter av musik i en park. Tarmbakterierna och deras signalsubstanser har ett nära samarbete som påverkar hela din hälsa. När allt är i balans ger det harmoni till magen.
Tarmbakterierna och deras signalsubstanser har ett nära samarbete som påverkar hela din hälsa. När allt är i balans ger det harmoni till magen men råder det obalans kan det resultera i negativa hälsoeffekter. 
 

Tarmfloran har stor betydelse för vår hälsa inom en mängd områden. Bland annat för matsmältning, näringsupptag, immunförsvar, psykisk hälsa, hjärt-kärlhälsa, smärtkänslighet, hormoner och nervsystem. Forskning visar alltmer hur tarmbakterierna påverkar olika funktioner och system i kroppen via sina signalsubstanser, vilka fungerar som kemiska budbärare och förmedlar signaler mellan olika celler.

Olika arter av tarmbakterier tillverkar, aktiverar och bryter ner olika signalsubstanser, vilka har skilda funktioner i kroppen. Signalsubstanserna påverkar bland annat tarmbakteriernas beteende och hjälper till att balansera olika arter av bakterier i tarmfloran. 

GABA, glutamat, serotonin, histamin, dopamin och noradrenalin är några av de vanligaste signalsubstanserna som tarmfloran producerar. Dessa har flera funktioner som både hämmar och aktiverar processer i kroppen, såsom vagusnerven, tarmrörelserna, upptag av vätska i tarmen, tarmväggens hållbarhet, smärtkänslighet, immunförsvaret, hjärnans aktivitet och inaktivitet, psykisk hälsa, känslor och beteenden, hjärt-kärlhälsan, stressresponsen och hormonsystemet.

genomskinliga kapslar med probiotika bakterier från mejeriprodukter.

Signalsubstanserna som tarmbakterierna producerar sköter kommunikationen mellan olika system i kroppen via det enteriska nervsystemet* och vagusnerven**. Denna finstämda kommunikation gör att tarmen, hjärnan, immunförsvaret och hormonsystemet samverkar och påverkar varandra.

Om nivåerna av signalsubstanser blir för höga eller låga så kan det skapa en obalans i tarmfloran. En balanserad nivå av signalsubstanser kan å andra sidan hjälpa till att stabilisera tarmfloran. Flera olika mag-tarmproblem har visat sig vara kopplade till en obalanserad tarmflora och även till en obalans mellan signalsubstanserna.

Forskning visar alltmer hur viktigt det är att både signalsubstanserna och tarmfloran är i balans för att vi ska må bra och för att vår kropp ska fungera optimalt. 

Det finns flera saker du kan göra för att stärka din tarmflora. Genom att inkludera fibrer, probiotika och prebiotika i din kost ger du de goda bakterierna gynnsamma förutsättningar att växa. Du kan också minska ditt intag av socker och processad mat samt vara sparsam med användningen av antibiotika. Regelbunden motion och stresshantering kan också bidra till en sundare tarmflora.

Tag hand om din mage – en sund tarm ger en godare hälsa.

*) Det enteriska nervsystemet är ett autonomt nervsystem som finns i tarmarna och som styr tarmens funktioner oberoende av hjärnan. Det består av ett nätverk av nervceller och andra celler som bildar ett komplext kommunikationssystem. Det enteriska nervsystemet reglerar tarmens rörelser, blodflödet, sekretionen av olika hormoner och enzymer och är också involverat i immunförsvaret i tarmen. 

**) Vagusnerven är en av de stora nerverna som utgår från hjärnan och når ut till många organ, inklusive tarmen. Vagusnerven är viktig för kommunikationen mellan tarmen och hjärnan och för att reglera tarmens funktioner.

 

Källförteckning

[1] Gut Bacteria and Neurotransmitters. Department of Microbiology, Stellenbosch University, Private Bag X1, Matieland, Stellenbosch 7602, South Africa. Microorganisms 2022, 10(9), 1838; https://doi.org/10.3390/microorganisms10091838Received: 18 August 2022 / Revised: 5 September 2022 / Accepted: 11 September 2022 /Published: 14 September 2022
[2] Neurotransmitter and Intestinal Interactions: Focus on the Microbiota-Gut-Brain Axis in Irritable Bowel Syndrome. Front. Endocrinol., 16 February 2022 Sec. Gut Endocrinology, Volume 13 – 2022 | https://doi.org/10.3389/fendo.2022.817100